Bild och Text

Mitt arbete kommer involvera text i relation med bild för att se (eller rättare sagt jämföra) skillnaden i hur budskapet lyfts fram och hur starka de blir.

Bergström (2007) nämner att det visuella minnet hos de flesta av oss är mycket bättre än det verbala, vilket gör att kombinationen av bild och text skapar en bättre inlärnings- och minneseffekt. Ett starkt argument för detta blir om man frågar vad som finns kvar i vårt minne efter tre dagar. Cirka tio procent av det vi enbart läst, men cirka tjugo procent av det vi tittat på och hela sjuttio procent av ett budskap i bild och text.

Det finns framförallt två sätt att skapa effektivt samspel mellan text och bild. Metoderna bygger på den kände, franske medieteoretikern Roland Barthes förankrings- respektive reläteori.

Den första metoden går ut på att det råder harmoni mellan bild och text, att du t.ex. ser en bild i en kokbok som förklara hur man förbereder en rätt. Bilderna förklarar steg för steg samma sak som texten och harmoni råder däremellan. Ett annat område där denna metod appliceras mycket vanligtvis är vid bruksanvisningar och läromedel, annars kan det bli svårt för mottagaren att förstå och lära sig något.
Denna metod passa främst när information, instruktioner och kunskap ska överföras till mottagaren då personen är motiverad att ta emot budskapet. Denna metod kallar Bergström för Harmoni, jag tolkar detta då man som mottagare är förberedd och hjärnan är inställd på att lära sig något nytt och drar då nytta av kombinationen som ges på förpackningen.

Andra teorin, som Bergström kallar för Disharmoni, vars princip går ut på att vara raka motsatsen till vad förra teorin står för. Istället för att man ska vara beredd på att ta emot information, så vill sändaren göra mottagaren lockad och uppmärksammad vilket gör att harmonin inte funkar. Skälet till detta är så enkelt att man är omotiverad inför den invasion av budskap man dagligen ställs inför, t.ex. reklam.

Denna text ovan var till stor hjälp och man kan relatera enkelt till de visual puns som jag i tidigare inlägg lagt ut, för bilden berättar en sak men tack vore texten så bildar mottagaren en annan uppfattning av budskapet, som sändaren vill. I boken finner man ett exempel av denna teori, då det på en affisch har ett fingeravtryck avbildats med texten “ink should be used for writing”. Detta kallar Bergström för underkommunikation eftersom att mottagaren får själv fylla i luckorna och blir därmed delaktig i budskapet. Budskapet i bilden skulle förklara vikten av utbildning för att undvika ett liv av kriminalitet och avtryck i straffregistret. Man låter med andra ord mottagaren vara den sista pusselbiten för att denna slags kommunikation ska fungera.

Bekräftelse på ett bra samspel är när mottagare inte förstår text och bild var för sig utan först ihop och inte förrän då ska budskapet i hela sin vidd gå fram. Text och bild ska vara så tätt ihopgifta med varandra att de blir meningslösa åtskilda. Exempel på detta är en bild på en man som håller en bensinpumps munstycke mot huvudet och ser allmänt deprimerad ut, under figuren kommer texten “Or buy a Volkswagen.”. Täcker man över bilden så får man bara rubriken som för sig inte förmedlar sitt budskap som den skulle gjort kombinerad med bilden. Nu tar vi bort texten och låter bilden återstå, som man kan finna svår att tolka. Men tillsammans förmedlar text och bild budskapet i sin helhet.
Bekräftelse på ett dåligt samspel är när text och bild faktiskt fungerar var för sig, eftersom att bilden och texten berättar samma budskap så blir det lätt övertydligt och blir dåligt samspel.

Vad jag kommer fokusera på är den disharmoni som råder när man inte förstår bilden utan att läsa texten. Men det som jag verkligen vill förstå och syssla med under min produktion är när bilden kan tala för sig själv, beroende på sitt sammanhang. Sammanhanget kan självklart vara en enda rubrik, som t.ex. i en affisch, eller en längre spalt i en tidning eller broschyr. Jag har själv märkt att flera utav dessa bilder är gjorda för rikta uppmärksamheten mot problem inom samhället eller inom politiken i landet (beroende på konstnär och plats). Men det är såklart enbart inte för att visa orättvisor, utan kan även illustreras för andra syften. Både Noma Bar och Sébastien Thibault har gjort verk som fungerar som broschyrer eller affischer för tillställningar, även som bokomslag.

_V    noma-bar-web-of-desire

Vänstra bilden är gjort utav Sébastien Thibault och gjordes för The Cunning Little Vixen som utfördes av Royal Conservatory Orchestra från Toronto. Högra bilden är av Noma Bar och är vad jag förstår en illustration för Sunday Times inslag om att fler kvinnor använder dejtingsidor för hook-ups. Så om bilder behöver inte handla om krig, fattigdom eller politik, men hur jag kommer att ta mig ann produktionen är något jag inom snar framtid kommer att ta reda på.

“I AM AFTER THE MAXIMUM COMMUNICATION WITH MINIMUM ELEMENTS” – Noma Bar

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: